Formstarkt

Annika Madejska bloggar om hälsa som livsstil
Header

Det kan vara riktigt beklämmande att följa hur trender vad gäller hälsa och träning böljar fram och tillbaka i dagens infromationssamhälle.
Ena dagen ska vi undvika fett. Nästa dag är det kolhydraterna.
Eller vänta – nu ska vi äta allt i lagom mängd!
När det gäller träning hittas det på nya pass, nya redskap och nya kläder som man bara MÅSTE prova.
Eller vänta – nu är fitnesstrenden farlig för man drabbas av ortorexi och övertränar så det är nog bäst att stanna på sofflocket!
Att kroppsidealen av i dag är osunda är nog alla rörande överens om. Inte ens filmstjärnorna och modellerna ser ut som på reklamaffischerna eftersom de retuscherats.
Att vi alla behöver sluta hetsa och fixera oss vid hur varenda centimeter av våra kroppar ser ut är självklart.
Men att vända helt på steken och tala om för dem som faktiskt på riktigt mår bra av och gillar sin hårda träning är också beklämmande.
Bara för att man är triatlet så innebär det inte att man automatiskt lider av ortorexi – alltså en överdriven fixering vid en hälsosam livsstil.
Sist och slutligen så handlar det om sunt förnuft och måtta.
Alla som går på en diet är inte feta. Alla som går på en diet är inte anorektiker. Alla som går på en diet är inte osunt fixerade  vid sitt utseende.
Alla som bygger muskler är inte kroppsbyggare, alla som springer maraton eller är triatlter är inte ortorektiker.
Det är inte bara vår fixering vid kroppsideal som behöver ses över.
Vi borde också se över vår fixering vid att hitta problem och sjukligt beteende i allt och alla som väljer att träna och leva ett sundare liv.

Tänk om godiset bara fick finnas i godishyllan

20.03.2014 12.10 | Skriven av Annika Madejska i Hälsa | Mat - (Kommentarer inaktiverade för Tänk om godiset bara fick finnas i godishyllan)

Att ”avgifta” sig från socker är populärt och har varit det länge men jag har aldrig riktigt provat nolltolerans mot socker.
Nu har min man och jag bestämt oss för att vara sockerfria i 4 veckor. Min man är väldigt mycket mer strikt  än jag men å andra sidan har han också varit en större konsument av godis.
Jag säger nej till alla sötsaker och till det mesta vad gäller tillsatt socker (det kan vara svårt att undvika tillsatt socker i lunchmat men jag försöker fatta väldigt medvetna beslut).

När man börjar leta efter socker i butiken så inser man snabbt i hur mycket det finns tillsatt socker.
Dessutom inser man hur sockret ställs framför näsan på kunderna överallt i butikerna.
Godishyllan, läskhyllan, bakverken, godis vid kassorna, godis i en ö vid mjölkdisken, chokladpudding och efterrätter i mjölkdisken, choklad i en ö vid frukten, bake up-bullar i frysdisken, glassen i frysen …
Listan kan göras oändlig.
Det tillsatta sockret finns i så många produkter att det nästan är löjligt.
Nu ska man komma i håg att måna produkter/råvaror innehåller naturligt socker. Frukt tillexempel.
Men vissa märken av krossade tomater innehåller tillsatt socker tillexempel. Helt i onödan. Eller ja – det används ju som konserveringssyfte – men det finns märken som inte använder socker.
Och färdigmat kan man nästan direkt avfärda – socker är en smakhöjare och den används friskt.
Rökt skinka kan också innehålla socker – för att inte tala om påläggskrovarna.
Det man ofta hör från folk som ”avgiftat” sig från socker är att de märker hur sött allt är när de börjar äta lite mer vanligt.

Att fetma är västvärldens största folkhälsoproblem är ingen nyhet och att sockret är en av de största bovarna är också fastställt.
I Finland har vi redan höjt skatten på läsk och godis men vad hjälper det när sötsakerna är utspridda i butikerna och frestar kunderna vart de än vänder sig?
Tänk om vi skulle reglera förekomsten av sötsaker i butiker och säga att godiset inte får vara utspritt som det är nu.
Om vi kan dölja allt som har med tobaksvaror att göra så vore det kanske inte orimligt att säga att godiset bara hör hemma i godishyllan?

Sätt rätt mål

21.01.2014 13.17 | Skriven av Annika Madejska i Hälsa | Mat | Okategoriserade - (Kommentarer inaktiverade för Sätt rätt mål)

Så du har bestämt dig för att gå ner i vikt?

Fel säger jag. Du borde sätta målet så att det på riktigt innebär en förändring på lång sikt.

Att gå ner i vikt är ett kortsiktigt mål för de flesta.

Nu talar jag alltså om oss soffpotatisar som tröttnat på att släpa på några extra kilon och som vet att vi skulle må bättre av att göra oss av med en 10 till 15 kilon.

När viktminskningen i sig är ett mål så står man där en dag och har klämt in sig i de där jeansen man har kvar i skåpet och som man bara drömt om att kunna använda igen. Jublet vet inga gränser.

Sedan ställer man sig och bakar bullar, lagar den där gräddsåsen man älskar men inte ätit på länge och bokar in tårtfika med kompisarna på stan för att fira att målet är nått. Några veckor senare så lägger man tillbaka jeansen i skåpet och jojo-bantningen har tagit sin början.

Så vad tycker jag då att man ska göra i stället när man vill gå ner i vikt till beach 2014?

Bestäm dig för att ändra livsstil. När viktminskningen bara är en liten bit av det stora målet – att ändra dina vanor – då är chansen mycket större att du lyckas.

Det är långsiktigt och innebär att om du verkligen vill det, så kommer du att plocka fram de där jeansen och kunna fortsätta att använda dem när du fortsätter att leva enligt dina nya vanor.

Lär dig att äta det DU tycker om på rätt sätt.

Skaffa dig vanan att motionera på ett sätt som DU tycker är roligt och därmed sannolikt kommer kunna fortsätta med när du nått viktmålet.

Det handlar ju trots allt om att må bra och att fortsätta att må bra.

Det viktiga är vardagen

30.12.2013 16.43 | Skriven av Annika Madejska i Allmänt | Hälsa | Konditionsträning | Mat | Styrketräning - (Kommentarer inaktiverade för Det viktiga är vardagen)

Med ett nytt år på rask inmarsch är det många som avger löften om ett nytt och hälsosamt liv.
Detta brukar hålla i sig ungefär till slutet av februari och sedan blir det inte lika trångt i leden på gymmen och i löpspåret.
Det största felet folk gör är att de går in för hårt för det där sunda livet. Det är allt eller inget liksom.

För det första är det många som snabbt skadar sig eftersom de går från att vara stillasittande till att nitiskt träna flera dagar i veckan.
De som börjar springa går ut för hårt och får ont i benhinnor och knän.

Många ledsnar på att äta sallad eftersom det är det mest hälsosamma de känner till och därmed är det plötsligt det enda som står på menyn.

Mitt bästa råd är: ta det lugnt! Börja sakta, läsa på och håll tillbaka lite! Även om det känns som om du skulle orka springa lite mer så gör det inte – mjukdelarna i kroppen anpassar sig fort men ben och ligament behöver tid för att anpassa sig till ditt nya liv!
Det finns många bra program för att börja löpträna här är två stycken:
http://iform.se/traning/traningsprogram/lopprogram-for-nyborjare
http://www.c25k.com/c25k_swedish.htm
Det finns också några appar för dem som gillar att få hjälp av telefonen, sök på Couch to 5K.
En annan app är The 7 Minute Workout som enbart kräver att du jobbar mot din kroppsvikt!

Vad gäller maten så kan du fortfarande unna dig lite i bland. Totalförbud funkar sällan bra. Och trillar du dit på en chokladbit eller chips en dag så är det bara att komma igen nästa dag. Det viktiga är inte att ge upp utan att återgå till sina nya vanor även om man inte följt planen till punkt och pricka.
Det samma gäller storhelger – unna dig och ät lite extra – det viktiga är att vardagen mellan helgerna är den som fungerar och är mer hälsosam. Det finns ju trots allt långt fler vardagar under ett år än helger med traditionsenligt frosseri.

Gott nytt år!

I dag gav jag julmaten en rejäl omgång med 8 x 40 sekunder backintervaller.
Kroppen kändes lite seg och det tog emot att komma i väg men man vet ju sitt eget bästa så jag bet i hop och kom i väg.
Jag hade spanat in en bra backe vid ett stundentområde i Lund där jag bodde en tid när jag pluggade Beteendevetenskap.

Min intervallbacke vid Vildanden i Lund.

Det var inte många som var ute just när jag kom dit men strax bakom mig fanns några familjer som höll på att städa upp framför sina radhus och jag noterade hur de stannade upp och såg lite undrande på vad jag sysslade med.
Någonstans vid den tredje intervallen såg jag hur mannen tittade åt mitt håll, skakade på huvudet och viftade till med handen.
Så där som man kanske gör åt någon man tycker gör något riktigt tokigt.
Han hade nog svårt att förstå poängen med att rusa upp för backen bara för att sedan gå ner i lugn takt.
För de flesta är det nog ganska bakvänt – man går ju uppför och springer nerför.
Det var dock också någonstans vid  den tredje intervallen som jag själv började tycka att hela projektet var lätt galet.
Surkålspirogerna (pastapiroger som vi i min familj äter på julafton) låg som en sten längst ner i magen.
Förutom de stunder då de hotade med att komma upp – någonstans vid sekund 35.
Men varje gång en negativ tanke dök upp så tvingade jag mig själv att tänka: men åh så skönt det kommer kännas när det är klart!
Och så var det ju också.
Det kändes otroligt skönt efteråt och när vi något senare åkte till min äldsta syster för att sätta i oss det svenska julbordet med vörtbröd, olika sorters sill, lax, skinka, köttbullar, revben, prinskorv, brunkål, rödkål och den obligatoriska stilton- och cheddarosten så kände jag att jag med gott samvete kunde tugga i mig.
Men det fiffiga med att träna är att man också ganska ofta känner sig lite mera mätt och inte lassar på riktigt lika tokiga mängder av maten.
Inte ens av ris a la maltan tog jag för mycket.
Fast spettekakan hade svårt att motstå en extra bit av.
För en välgjord spettekaka – det är grejer det!

 

Att falla i fällan

06.12.2012 11.59 | Skriven av Annika Madejska i Hälsa | Mat - (Kommentarer inaktiverade för Att falla i fällan)

Ibland får man bara inse att man själv inte lever som man lär.
Rent logiskt så VET jag ju att vara sjuk en längre tid gör att man lätt börjar slarva med vad man äter.
Så jag peppar alla att stå emot frestelserna.
Men vad gjorde jag själv?
Jo, där låg jag på soffan och åt ostbågar och choklad. Och lussebullar. Och kladdkaka.
När rutiner bryts blir blir det hela havet stormar när det gäller maten. Det spelar ingen roll om man är sjuk, ledig eller kanske skadad och inte kan motionera.
Jag beundrar ALLA som klarar att hålla sig till sina regler hela tiden.
Hur gör de? För när man har ont och går på starka smärtstillande är ju mjölkchoklad så himla mycket bättre än fiberrik rågmüsli…
När febern slår till känns hallontårta som ett bättre alternativ än en sallad med rökt lax…
Det är svårt nog att stå emot bakelser när man är vid sina sinnes fulla bruk – men ledsen, eländig, sjuk… Hur GÖR man?!
Jag har inga bra svar för jag måste erkänna att jag fullständigt misslyckades.
Så ni är inte ensamma – ni som kämpar med samma saker som jag.
Det man kan hoppas på i alla fall är att den dagen man är frisk eller semestern tar slut – då låter man inte lättjan fortsätta.
Nu är jag tillbaka på jobbet och rutinerna är åter satta i spel.
Jag kan glädja mig över är att det var enkelt att falla in i dem igen!
Matig sallad till lunch, äpple till mellanmål, rejäl lagad mat till middag hemma på kvällen.
Så nu rasar sjukskrivningskilona. 1,5 kilon under de 4 första dagarna utan ansträngning!
Och allt detta kändes lika självklart som mjölchokladen och godiset som gjorde när jag hade som mest ont i axeln.
 

Att erkänna sina synder

26.09.2012 18.58 | Skriven av Annika Madejska i Hälsa | löpning | Mat - (Kommentarer inaktiverade för Att erkänna sina synder)

Jag ligger på soffan – hemskickad av min doktor.
Bihålorna är tydligen svullna och efter tre veckors pågående förkylning var det dags att ta i med hårdhandskarna.
Efter tre veckor utan träning och med seriös brist på endorfiner har jag sökt mina kickar på annat håll.
Chips, bullar och bakelser.
Detta gör sällan gott för viktminskning – jag har ju fortfarande en bit kvar till mitt mål.
Och tack vare den envisa förkylningen och min ytterst dåliga karaktär så är den biten fortfarande lika lång som när jag satte upp mitt måldatum den 24 oktober.
När man är sjuk ska man dock äta ordentligt. Man ska inte gå på diet. Men det innebär inte heller att man ska trycka i sig Budapestbakelser till lunch…
Vi har alla varit här. Eller ja, alla som försöker bli av med några av sina extra kilon.
Att kunna erkänna det och inte ge upp utan stadigt hålla kvar vid tanken på att detta inte är slutet för viktminskningen – och det är sannerligen inte början till en ny viktökning – det är det allra viktigaste.
Jag har inte gått upp i vikt. Jag håller mig där jag var – och jag SKA tillbaka till mina hälsosamma rutiner.
Kan också erkänna att jag saknar dem.
Och jag saknar mitt gym som luktar kanelbullar på morgonen.
Så ny lyssnar jag på doktorns råd och stannar hemma.
Så att jag kan sätta i gång med mitt aktiva liv igen i nästa vecka.
Under tiden kan jag roa mig med att lägga in några nya och roliga pass i min pulsklocka och mäta upp en ny runda eftersom den gamla blivit lite tråkig…

Definitionen av ”hälsa”

17.09.2012 09.18 | Skriven av Annika Madejska i Hälsa | Mat - (Kommentarer inaktiverade för Definitionen av ”hälsa”)

Jag fick frågan häromdagen om det här med begreppet hälsa eftersom det nu står i underraden av den här bloggen.
Lever jag verkligen hälsosamt varje dag?
Jo – enligt min definition tycker jag att jag gör det.
Min definition är att man motionerar, äter bra mat och att man unnar sig något då och då. Inte alltid, inte varje dag – men någon gång ibland.
Jag tror inte att det är hälsosamt att aldrig äta sötsaker, att alltid välja bort smöret eller att ständigt välja bort saker som vin och chips.
Skillnaden från mitt liv innan jag lade om min livsstil är helt enkelt att jag väljer bort choklad och bakverk de flesta dagarna för att kunna ta en rejäl bit tårta någon annan gång. Detta gör också att de gånger jag får äta det onyttiga så känns det lite mer speciellt och extra gott.
Om man äter munkar varje dag – då är de ju inte något extra eller speciellt. Hur ska man då unna sig något? Oftast leder det till att man hamnar i en spiral av onyttigheter. Dessutom – socker är den typ av kolhydrater som snabbast ger hjärnan extra bränsle så därför ställer den snabbt in sig på att begära mer. Sötsuget uppstår och det är svårt att bryta. Kroppen vill ha lättillgängligt bränsle. Vi äter mer och mer socker och blir större och större.
Ta bara läsk och energidrycker. Jag såg den här bilden härom dagen:
Så här mycket socker finns i de olika läskedryckerna.

Nu finns ju inte alla dessa drycker hos oss (än) men det ger lite perspektiv.
Läsk dricker jag kanske 5 gånger om året. Oftast väljer jag vatten i stället och hemma har vi en sodamaskin så att vi får bubblor i det egna vattnet från den egna brunnen.
Så – hälsa för mig är att leva sunt genom att motionera regelbundet och varierat, att äta hälsosamt till största delen – men att tillåta mig själv att stiga utanför gränserna i bland och äta lite godis, chips eller en maffig ostbricka med vin till.
Att utesluta allt som är onyttigt alltid – det låter mer som en besatthet än en hälsosam inställning till mat och dryck i mina öron.

Ladda frysen!

13.08.2012 13.57 | Skriven av Annika Madejska i Hälsa | Mat - (Kommentarer inaktiverade för Ladda frysen!)

I helgen kombinerade jag lite vardagsmotion med att förbereda mig för vintern.
Tillsammans med en väninna gick jag ut i skogen och plockade några liter blåbär.
Det är den tredje laddningen jag stoppar i frysen för att garantera mina smoothies inför vinterhalvåret.
Jag gillar nämligen att börja dagen med en laddning vitaminer på vintern.
Mitt recept på en bra start på dagen ser ut så här:

1/2 lime
1/2 banan
1 dl blåbär
1 dl Yoghurt naturell 3%
1 dl Lättmjölk

Jag skivar bananen, tinar blåbären och kramar saften ur den halva limefrukten.
Sedan mixar jag frukten och bären tillsammans med yoghurten och mjölken med en stavmixer.
Smoothien ger 197 kalorier och med en knäckemacka med lite smör och skinka så brukar jag stå mig bra fram tills det är dags för ett mellanmål.

Dessutom så ger bärplockningen en bra dos med träning för ben och rumpa – och man brukar också kunna klämma in en bra promenad till skogen.
Nu ska vi bara fylla på med hallon och lingon också!
Kålpuddingen blir ju himla god med råa lingon istället för den otroligt söta lingonsylten!

Fusket med ”utsläppsrätterna”

08.08.2012 14.17 | Skriven av Annika Madejska i Allmänt | Hälsa | Mat - (Kommentarer inaktiverade för Fusket med ”utsläppsrätterna”)

På lunchen i dag pratade vi om det här med semester och att försöka komma i form.
De flesta som försöker gå ner i vikt och komma i form brukar tillåta sig själv något extra vissa dagar – det vill säga man ger sig själv ett visst antal ”utsläppsrätter” per vecka.
Det är lätt så att man ger sig själv lite fler ”utsläppsrätter” på semestern – dvs. att man ger sig själv lite friare tyglar med onyttigheter.
När man sedan kommer tillbaka till vardagen är det lätt att fusket fortsätter.
Själv brukar jag tillåta mig själv något större extra de dagar jag gör av med extra mycket kalorier när jag tränar. Andra dagar kan jag få en liten bit mörk choklad till kaffet.
Det har ju visat sig att de som äter lite choklad ganska ofta faktiskt är smalare! (Läs mer här!)
Fast just nu brottas jag med att jag tillåter mig lite förstora ”utsläppsrätter” allt för ofta. Och tränar allt för lite.
En bulle här, en glass där och när man väl ätit glassen kan man ju lika gärna ta några bitar godis också.
Så nu är det dags att ta upp kampen mot fusket och komma på banan igen så jag kan gå ner de där sista 10 kilona!
Till mina 164 cm väger jag just nu 70 kilon.
Så jag kan må gott av att bli av med några till.
Jag trivs inte som det är nu och ser man på BMI (som vissa menar är ett ganska dåligt mått på övervikt eftersom det inte tar muskelvikt i beaktande) så är jag fortfarande överviktig.
Man ska inte banta om man inte behöver det och om man mår bra.
Och man kan gå ner i vikt även om man inte håller stenhård diet.
Jag skulle må bättre av att vara i bättre form – men jag är inget vidare på att strunta i alla sötsaker.
Så jag ska göra på mitt vis. Men mer träning, bra mat – men utan stenhårda förbud!
Och nu när det står här på bloggen så MÅSTE jag ju klara det – annars får jag skämmas ordentligt! 🙂

I kväll när jag kommer hem äter jag Korv- och böngryta med ris!