Ibland får man bara inse att man själv inte lever som man lär.
Rent logiskt så VET jag ju att vara sjuk en längre tid gör att man lätt börjar slarva med vad man äter.
Så jag peppar alla att stå emot frestelserna.
Men vad gjorde jag själv?
Jo, där låg jag på soffan och åt ostbågar och choklad. Och lussebullar. Och kladdkaka.
När rutiner bryts blir blir det hela havet stormar när det gäller maten. Det spelar ingen roll om man är sjuk, ledig eller kanske skadad och inte kan motionera.
Jag beundrar ALLA som klarar att hålla sig till sina regler hela tiden.
Hur gör de? För när man har ont och går på starka smärtstillande är ju mjölkchoklad så himla mycket bättre än fiberrik rågmüsli…
När febern slår till känns hallontårta som ett bättre alternativ än en sallad med rökt lax…
Det är svårt nog att stå emot bakelser när man är vid sina sinnes fulla bruk – men ledsen, eländig, sjuk… Hur GÖR man?!
Jag har inga bra svar för jag måste erkänna att jag fullständigt misslyckades.
Så ni är inte ensamma – ni som kämpar med samma saker som jag.
Det man kan hoppas på i alla fall är att den dagen man är frisk eller semestern tar slut – då låter man inte lättjan fortsätta.
Nu är jag tillbaka på jobbet och rutinerna är åter satta i spel.
Jag kan glädja mig över är att det var enkelt att falla in i dem igen!
Matig sallad till lunch, äpple till mellanmål, rejäl lagad mat till middag hemma på kvällen.
Så nu rasar sjukskrivningskilona. 1,5 kilon under de 4 första dagarna utan ansträngning!
Och allt detta kändes lika självklart som mjölchokladen och godiset som gjorde när jag hade som mest ont i axeln.